sjukvardspartiet

Det räcker inte att besöka sjukvården – man måste förstå den

Wed, 02 Sep 2026 11:00:19 GMT

Studiebesök och vallöften väger lätt mot de beslut som redan förändrat vården i Skaraborg – politiskt ansvar kräver mer än att visa sig i verksamheten.

Några månader innan valet är det dags för politiker i Regionen att visa sig inom vården igen, göra studiebesök, prata med personal och ge intryck av att de värnar om verksamheten och försöker förstå den bättre.

Sjukvården i Skaraborg har länge varit ett infekterat område, inte minst på grund av de strukturella förändringarna på Skaraborgs sjukhus sedan hösten 2023. De ledande personerna, som ”vågade” fatta de politiskt tunga besluten om strukturella förändringar, väljer på ett fint sätt att kliva av sina positioner i lagom tid inför ny valkampanj. Borde inte Anna-Karin Skatt och Helene Eliasson bära huvudet högt och vara stolta över det arbete och resultat de har åstadkommit under denna mandatperiod? Enligt rapporter från de själva ser det mycket ljusare ut ur ekonomiskt perspektiv för SKAS. Törs man även spekulera att de närmar sig ”en budget i balans”?

Undertecknad vill inte framkomma som nedlåtande mot före detta toppolitiker i Västra Götalandsregionen, det finns säkerligen beslut som har fattats till VGR’s och Skaraborgs nytta. Logiken dikterar: ”tycker man att man har gjort ett bra jobb och är stolt över sina gärningar, borde man vilja fortsätta i samma anda…”

Faktumet att både Helene Eliasson och Anna-Karin Skatt väljer att kliva ned från sina poster innan Socialdemokraterna påbörjar sin valkampanj är ett ”billigt trick” för att försöka flytta uppmärksamheten ifrån de laddade diskussionerna kring nedläggningen av akutsjukhuset i Lidköping. Nu satsar man istället på studiebesök och visar hur bra det blev i Lidköping. Men har någon ställt sig frågan om vad befolkningen i Lidköping och närliggande kommuner tycker? Tycker de att det blev så bra som politikerna beskriver eller får rapporter om?

Sjukvårdspartiet tänker inte låta Socialdemokraterna att sopa under mattan deras svek mot egentligen alla invånare i Skaraborg, inte minst i Lidköping!

Politiker ska ställas till svar för sina beslut! De hjälper inte med fler studiebesök på Sjukhuset i Lidköping, för det är bara spel för gallerierna!

Politiker måste göra studiebesök inom sjukvården för att förstå verksamheten; vi inom Sjukvårdspartier kan vården, eftersom vi är vården!

Skaraborg behöver ett starkt och fungerande sjukhus i Lidköping

Mon, 31 Aug 2026 11:00:12 GMT

Ett starkt Lidköpings sjukhus handlar inte bara om nära vård i vardagen, utan också om kompetens, vårdplatser och beredskap när samhället utsätts för kris.

När regeringen nu ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda så kallade beredskapssjukhus väcks en mycket viktig fråga för oss i Skaraborg – har regionen verkligen råd att fortsätta montera ned fungerande sjukhusstruktur?

I uppdraget framgår att Socialstyrelsen särskilt ska överväga sjukhus som är aktuella för avveckling. Samtidigt lyfter regeringen behovet av att stärka Sveriges civila beredskap och bromsa minskningen av vårdplatser.

Under många år har vården centraliserats. Vårdplatser har minskat och mindre sjukhus, såsom Lidköpings sjukhus, har successivt tappat verksamhet. Debatten har nästan uteslutande handlat om ekonomi och så kallad effektivisering – något som i praktiken ofta lett till personalflykt, hög arbetsbelastning och ett växande missnöje bland vårdpersonalen.

Samtidigt har vissa politiker envist hävdat att centralisering är nödvändig för att stärka och bevara kompetens men utvecklingen visar snarare motsatsen. Ett sjukhus blir inte starkare enbart genom att verksamhet koncentreras till större orter. Det krävs också stabil bemanning, rimliga arbetsvillkor och möjlighet för människor att både få vård och arbeta nära där de bor.

När vård successivt monteras ned riskerar man därför inte bara tillgängligheten för invånarna – utan också att förlora den kompetens man säger sig vilja bevara. Efter pandemiåren, ökade samhällshot och ett försämrat säkerhetsläge borde fler ställa sig frågan om det verkligen är klokt att fortsätta centralisera, tappa ytterligare kompetens och minska vårdplatserna.

Vi hör nu samma företrädare för centralisering tala om vikten av ”robusthet och beredskap”. Det är en viktig insikt – men då krävs också en ärlig diskussion om vad som faktiskt bygger ett robust sjukvårdssystem. Att avveckla fungerande sjukhusstrukturer samtidigt som man talar om stärkt beredskap riskerar att bli en motsägelse.

Lidköpings sjukhus har sedan många år visat att vård av hög kvalitet kan bedrivas även utanför de stora sjukhusen. Otaliga utmärkelser genom åren – vissa även postumt – vittnar om det. Att sjukhuset under lång tid varit ledande inom exempelvis plastikoperationer är inget nytt. Därför är det snarare förvånande att regionrådet My Alnebratt (S) tycks ha upptäckt detta först nu.

Vi menar att framtidens sjukvård inte enbart kan byggas kring stora, centraliserade enheter. Skaraborg behöver därför ett starkt och fungerande sjukhus i Lidköping – både i vardag och i kris. Dessutom har invånarna i västra Skaraborg samma rätt till god, nära och tillgänglig vård för sina skattepengar som människor i övriga delar av regionen.

Frågan är därför självklar:

Har Västra Götalandsregionen fört fram Lidköping i dialogen om framtidens beredskapssjukhus?

För oss handlar detta om att ta ansvar för patientsäkerhet, arbetsmiljö, tillgänglighet och Sveriges framtida beredskap.

Jämlik vård är bortom synfältet för S och KD

Sat, 29 Aug 2026 11:00:09 GMT

Marknadsstyrningen riskerar att göra vården mer ojämlik, där lönsamhet får större betydelse än medicinska behov och vårdpersonalens professionella omdöme.

Sjukvårdspartiet menar att marknadsstyrningen skapar ojämlik vård i Västra Götaland. Ge professionen makten och pröva idéburen drift, tycker en volontär i partiet.

I debatten om hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen står Stefan Svensson (KD) och My Alnebratt (S) på var sina förenklade bilder. Men de båda debattörerna lider av en gemensam blind fläck. De missar hur den ekonomiska styrningen i sig skapar en geografisk och social separation av patienter som undergräver hela idén om en likvärdig välfärd.

Den franske ekonomen Thomas Piketty visar i sin forskning att ojämlikheter är ett resultat av politiska val. När Sverige har öppnat upp för ett system där vinstmöjligheter tillåts styra var vården etableras, har vi i praktiken valt en modell som prioriterar ekonomisk avkastning före mänskliga behov.

Stefan Svensson missar att ägarstrukturen fundamentalt förändrar verksamhetens natur. Sjukvård vilar på yrkesetik och vad forskningen kallar ”inre drivkrafter”. Empiriska studier inom psykologi och beteendeekonomi visar på en farlig undanträngningseffekt när vinstdrivande system inför yttre ekonomiska belöningar och mäter vård i kvantitet i stället för kvalitet, skadas personalens inre motivation. Personalen tvingas ”räkna pinnar” i stället för att se människan, vilket skapar alienation och moralisk stress.

My Alnebratt missar i sin tur att det inte räcker att peka på att efterlevnaden av hälso- och sjukvårdslagen brister. Att bara ställa hårdare krav i avtalen är verkningslöst. Piketty betonar att så länge makten och besluten ligger hos externa ägare, kommer behovsprincipen alltid att förlora mot marknadens logik. Piketty förespråkar ett professionellt medinflytande och att återinföra professionellt omdöme i beslutsprocessen.

Sjukvårdens organisering i Västra Götaland kräver modet att pröva nya vägar för att säkra en professionell vård. Genom att använda den nya lagstiftningen om reserverade upphandlingar för idéburna organisationer (vinstfria stiftelser eller föreningar) kan vården drivas med ett renodlat samhällsuppdrag. Centralt för framgången är en idéburen styrning som skapar professionell frihet.

Jag vill därför ställa några frågor till de båda debattörerna:

1. Är ni medvetna om att regionen i praktiken understödjer en geografisk och social separation av patienter där lönsamhet trumfar medicinska behov?

2. Är ni beredda att genomföra reformer som ger personalen verklig makt över vårdens organisering?

3. Är ni beredda att genomföra reserverade upphandlingar för idéburna organisationer avseende driften av flera sjukhus och vårdcentraler runt om i regionen?

När politiskt språkbruk blir en härskarteknik

Thu, 27 Aug 2026 11:00:22 GMT

När vårdpersonalens konkreta kritik möts med abstrakta ord om dialog, balans och förståelse riskerar språket att bli ett sätt att avfärda problemen i stället för att lösa dem.

Det svar som sjukhusstyrelsens ledning (NLT den 4 februari 2026) ger på sjuksköterskans Lisa Bertilssons larm om situationen vid Skaraborgs sjukhus är ett skolboksexempel på hur makten kommunicerar för att slippa ta ansvar. Som betraktare är det fascinerande, men djupt oroande, att se hur man använder språket för att osynliggöra verkliga problem.

Inom repliken finns tydliga begrepp för ett språkbruk som blir en härskarteknik i det som Anna-Karin Skatt (S) och Frida Nilsson (C) ägnar sig åt:

För det första: Genom att kalla personalens vittnesmål för en ”alltför förenklad bild” placerar sig politikerna i en överordnad position. Budskapet mellan raderna är: ”Vi förstår helheten, det gör inte ni.” Det är en klassisk härskarteknik där man avfärdar obekväm expertis från golvet som bristande analysförmåga.

För det andra: Svaret dryper av ord som ”dialog”, ”respekt” och ”ömsesidig förståelse”. Det är ord som ingen kan vara emot. Men när dessa ord används för att bemöta larm om en krisande vardag fungerar de som en effektiv rökridå. Man låtsas vara överens om formen för att slippa diskutera det misslyckade innehållet.

För det tredje: Där sjuksköterskan talar om en konkret, icke-fungerande verklighet, svarar makthavarna med ”långsiktigt hållbara processer” och ”balansgångar”. Genom att flytta debatten från sjukhuskorridoren till en teoretisk systemnivå distanserar man sig från det mänskliga lidandet och de faktiska bristerna.

Det är inte ett politiskt svar, utan en språklig manöver för att behålla kontrollen. Att kalla personalens oro för ”onyanserad” är i praktiken en subtil form av nedtryckande bemötande. Om ledningen menar allvar med sin ”ödmjukhet” borde de sluta recensera personalens beskrivningar och i stället svara på de frågor som ställs.

Repliken innehåller inga konkreta löften eller faktiska bemötanden av de problem som sjuksköterskan lyfter. Det är ett typexempel på politisk krishantering. Syftet är inte att lösa problemet på sjukhuset, utan att neutralisera kritiken inför väljarna genom att framstå som de vuxna, ansvarstagande ledarna som ser ”hela bilden”.

Det behövs inte mer ’ömsesidig förståelse’ i form av vackra ord i en debattartikel. Det saknas en ledning som vågar erkänna bristerna och agera därefter. När tänker makthavarna omvandla ’ödmjukhet’ till konkreta resurser och en tryggare vård för invånarna i Skaraborg?

När makten använder ord för att dölja snarare än att förklara, då har dialogen redan upphört.

Hur många gånger ska historien behöva upprepa sig?

Tue, 25 Aug 2026 11:00:17 GMT

När omorganisationer drivs igenom utan dialog med vårdpersonalen blir konsekvenserna återkommande: försämrad arbetsmiljö, personalflykt och risker för patientsäkerheten.

Återigen genomförs omstruktureringar på Skaraborgs sjukhus och återigen tycks ledningen inte ha lärt sig något. Medarbetare vittnar om beslut som drivs uppifrån, utan dialog och utan förankring. Resultatet blir detsamma – vårdpersonal lämnar. Runt om i regionen fortsätter sjukhusledningar att driva igenom omorganisationer där vårdpersonal upplever sig överkörda och inte lyssnade på. Akutmottagningen i Skövde är ett facit på vad som händer när beslut fattas långt från verksamheten, forceras igenom och ingen hänsyn tas till personalen.

Samtidigt vittnar anställda fortsatt om en utbredd tystnadskultur. En medarbetare från BB Skövde säger i NLT att:

"Jag är orolig för konsekvenserna. Men vi har försökt internt i veckor. Ingen lyssnar. Nu känns det som att det här är det enda sättet kvar att göra vår oro hörd". Detta är inget nytt fenomen. Tystnadskulturen har påtalats från flera verksamhetsområden. Trots det har den politiska ledningen inte tagit sitt ansvar. Inga tydliga krav har ställts, inga kraftfulla åtgärder har genomförts och personalen har lämnats med upplevelsen att det är förenat med risk att säga ifrån.

Det finns en enkel start för Skas att lösa en del av sina problem. Det räcker med en enkel sökning i vårdvetenskapliga databaser. Forskning tillsammans med erfarenhet är glasklar: tidig och tydlig kommunikation med en verklig dialog är avgörande. Det är då man får med sig personalen – inte emot sig. Vi är övertygade om att personalen på BB Skövde och andra berörda enheter redan sitter på lösningar. Det som behövs är inte fler strategidokument, utan dialog. Arbetsmiljön ska vara central, inte en bilaga. Ändå upprepas samma mönster: beslut först och konsekvenser sen. En vård som systematiskt kör över sin egen personal är inte hållbar. Den är inte modern och den är inte säker.

Vi vårdpersonal inom Sjukvårdspartiet menar att detta måste få ett slut. Omställningar kan vara nödvändiga – men de måste göras tillsammans med personalen. Vi vill sätta stopp för toppstyrda omorganisationer utan förankring i verksamheten. Det innebär att inga större förändringar ska genomföras utan konsekvensanalyser där arbetsmiljö och patientsäkerhet väger tyngst, att snabba och ogenomtänkta beslut som leder till personalflykt och ohållbar drift ska upphöra och att misslyckade omorganisationer ska erkännas, utvärderas och göras om. Framför allt innebär det att berörd personal ska vara delaktig från start med verkligt inflytande.

Vi står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi acceptera omorganisationer som sliter sönder verksamheter och driver bort erfaren personal. Eller så väljer vi förändring – och börjar bygga vården tillsammans med dem som bär den. Sjukvårdspartiet väljer det senare.

Fortsatt centralisering – eller nära vård som lyssnar?

Sun, 23 Aug 2026 11:00:10 GMT

När vården centraliseras utan att personal, patienter och lokalsamhällen får gehör riskerar både tillgängligheten och tryggheten att försämras – särskilt i regionens ytterområden.

Inför valet 2026 lovar partierna satsningar på vården. Men så länge vårdpersonalens och patienternas röster ignoreras riskerar besluten att upprepa gamla misstag, menar Sjukvårdspartiet.

Det närmar sig val i september 2026. De etablerade partierna har redan börjat utlova satsningar och förbättringar. Men den avgörande frågan är, ska vi fortsätta på den inslagna vägen, där vårdpersonalens, patienternas och de närståendes röster gång på gång ignoreras – eller ska politiken ta ansvar och börja involvera och lyssna på riktigt?

Västra Götalandsregionen har vuxit till en koloss – ett administrativt berg som är allt svårare att manövrera. Samtidigt växer administrationen i snabb takt medan vårdpersonalen blir färre. Vi i Sjukvårdspartiet står för en decentraliserad vård men det börjar också bli nödvändigt att på allvar se över regionen som konstruktion. Utvecklingen där byråkratin sväller medan verksamheten urholkas måste få ett stopp.

Det är dags att välja en ny väg. En väg där vårdpersonalens erfarenhet och kompetens tas tillvara, där vården finns nära invånarna – inte bara i storstadsområdena utan i hela Västra Götaland. I Dalsland, i Bohuslän och i andra ytterområden är avstånden redan långa och sårbarheten stor. Där blir konsekvenserna av centraliseringar som tydligast- längre resor, otrygghet och försämrad tillgänglighet.

Liberalerna i Uddevalla lyfter behovet av en utökad akutverksamhet i Uddevalla vilket är fullt förståeligt med tanke på den hårda belastningen på Näl. Förslaget är i grunden bra – men det kräver eftertanke. Det finns en avgörande lärdom vi inte får blunda för, vikten av att sakkunskap finns med i besluten. Vårdpersonalen slog tidigt larm om riskerna med neddragningar och centraliseringar av Uddevalla sjukhus. Ingen lyssnade. Personal och lokalpolitiker kördes över. Resultatet ser vi nu. Vi har inte råd att fortsätta upprepa samma misstag. Samma mönster har upprepats på flera håll i regionen, inte minst i de mer glesbefolkade delarna, där varje neddragning får långt större och ibland oåterkalleliga konsekvenser.

Sjukvårdspartiet vill därför tydligt slå fast behovet av decentralisering där nära vård är norm, inte undantag. När en fungerande vård finns över hela regionen – i såväl i Dalsland, Bohuslän och andra ytterområden – skapas trygghet, livskraft och verkliga möjligheter för människor att bo, arbeta och åldras där de lever. Nära vård på riktigt, inte som slagord, bygger samhällen som människor vill flytta till – inte ifrån.

Runt om i Västra Götaland ser vi hur centraliseringar och omorganisationer utan dialog leder till stress, personalflykt och ohållbara bemanningslösningar. Detta drabbar hela regionen, men slår hårdast mot de delar där varje neddragning får omedelbara och ibland irreversibla konsekvenser. Det är hög tid att regionpolitiker kliver ner från elfenbenstornet och börjar lyssna. För att vården ska utvecklas och fungera krävs ett verkligt samarbete mellan kommuner och region, där vårdpersonalens erfarenheter och röster också får genomslag.

Styrningen av vården är politisk – vars mål är att behålla makten

Thu, 20 Aug 2026 13:25:31 GMT

När politiska hänsyn väger tyngre än vetenskap och beprövad erfarenhet riskerar både förtroendet för vårdens styrning och patienternas bästa att hamna i andra hand.

Ett intressant fenomen har uppenbarats för undertecknad de senaste åren. Ett fenomen som beskriver styrningsmodellen av vården vi har i Sverige. Som medborgare har vi sett att staten har gjort en utredning för att se om man till viss del ska ta tillbaka ansvaret från regionerna. Man har jämfört olika modeller av statlig styrning, bland annat i våra grannländer. Slutligen är insikten att det inte nödvändigtvis blir bättre att ha en gemensam styrande instans, utan att den nuvarande modellen duger som den är. Att varje region får sköta sitt och stå till svars för den interna organisationen. I teorin är denna modell inte felaktig. Problemen vi som medborgare stöter på i praktiken är av en annan dimension. Modellen bygger i grund och botten på att både vi som väljare och staten har förtroende för regionerna, att de sköter sitt jobb pragmatiskt, korrekt och baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Lägg gärna denna fras på minnet, ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. För undertecknad, både i rollen som läkare och faktiskt i livet, är dessa ord något av en stöttepelare. Varje beslut övervägs noggrant, rationellt och baseras på fakta.

De orden är en moderniserad delversion av Hippokrates ed, som man en gång i tiden svor som läkare. Borde inte då hela vårdsystemet byggas på den grunden? Läkekonsten bygger de facto på detta, men i styrningen av vården är det raka motsatsen. Styrningen av vården är politisk, vars främsta mål är att behålla makten så långt det går och bli omvald till kommande mandatperiod.

Fenomenet i fråga som uppstår för undertecknad är om jag som läkare ska basera mina beslut, likt Hippokrates ed, på fakta och erfarenhet, hur kan då mina ”chefer” komma undan det kravet för att kunna styra över vårdsystemet? Logiken dikterar att mina chefer inte nödvändigtvis ska besitta högre kompetens än mig, men åtminstone eftersträva samma beslutsfattandeprocess som jag. Detta med syfte att inge ökat förtroende och en bild av kompetens för både mig som anställd och övriga skattebetalare.

Hoppas att läsare nu förstår mitt dilemma.

De senaste insändarna som vi sett i media ger mig enbart en känsla – ”Kära väljare, ni har valt oss, vi bestämmer, förlika er med det och sluta klaga.”

Har ni hört talas om företag som systematisk ignorerar lagar och regelverk?

Sun, 15 Jun 2025 20:15:47 GMT

250615

Det gäller en lastbilschaufför som enligt arbetstidsreglerna har en körtid på 4,5 timme samt total körtid per dygn på 9 timmar (SFS 2004:865). Chauffören blir beordrad av sin chef att fortsätta körningen utan uppehåll av någon anledning. Det är tredje gången denna veckan men ett undantag då i stort sett det senaste halvåret bestått av övertid.

Idag somnar hen till vid ratten och kör av vägen.

Det gäller en snickare som på grund av pressat tidsschema jobbat för långa arbetspass den senaste månaden. Det är inte ovanligt då jobben väller in men många kollegor har blivit sjukskrivna på grund av arbetsskador. Idag tappar hen en tung dörr på foten och ådrar sig en komplicerad fraktur som inte går att åtgärda. Meningen var att snickaren och en kollega skulle flyttat på dörren (AFS 2023:10 6kap). Snickaren dras med kronisk smärta och kan inte arbeta igen.

Låter det som osannolika scenarion? Ja troligtvis. Byggnads- och åkeribranscherna är några av de bästa utifrån arbetsmiljösynpunkt. Där finns tydliga regler och lagar som efterföljs.

Året 2023 arbetade svenska sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor 3 miljoner övertidstimmar (Vårdförbundet, 2024). 3 miljoner timmar. Det kan ha sett ut såhär:

Du kommer till ditt arbetspass klockan 21, du ska jobba hela natten på akutmottagningen fram till klockan 07. När du kommer dit upptäcker du att tre av dina kollegor har sjukanmält sig. Du får en klump i magen och kollar över hur inflödet av patienter ser ut. Stabilt än så länge.

Klockan 04:15 har du fortfarande inte fått något matuppehåll. På ren chansning att patienten med förvirring inte klättrar över sänggrindarna skyndar du på toaletten.

Klockan 07 kommer din närmsta chef och upplyser om att det inte finns tillräckligt med personal på dagpasset. Eftersom det är fullt på alla vårdavdelningar ligger de flesta av patienterna kvar på akutmottagningen från nattpasset. Eftersom att du ändå känner dem vore det rimligast att du stannar kvar. När du säger till chefen att du är trött och inte har ätit på hela natten och inte orkar vara kvar rycker hen på axlarna. Du blir beordrad att stanna kvar hela dagpasset. Till klockan 16. Sen ska du tillbaka för ditt ordinarie nattpass igen klockan 21.

Du bara hoppas att patienterna kommer iväg till vårdavdelning, där någon annan kanske upptäcker om du gjort något fel. På grund av att du inte fick paus i arbetet i tid kan det uppstå ödesdigra konsekvenser. Den förvirrade patienten hade diabetes men det hade du inte hunnit att kontrollera. När patienten somnade prioriterade du nästa. Utan att upptäcka det låga blodsockret som ledde till koma.

Hur lagar man ett system som är trasigt?

Med människor som kan sjukvård.

Så igen, i vilken annan verksamhet skulle ledningen få tillåtelse att systematiskt utnyttja arbetstagarna genom att bryta mot svensk lagstiftning? Sjukvårdspartiet ställer sig starkt kritiska till att regionen fortsätter låta hela sjukvården rasera runt om i VGR samt att man håller varandra bakom ryggen och fortsätter låtsas som att det inte finns lagbrytare bland de högsta positionerna i sjukvården.

Lovisa Branell

Den nya verkligheten vi får leva i

Thu, 05 Jun 2025 18:56:21 GMT

Det är intressant att se hur sjukvårdens utformning har förändrats genom tiderna, särskilt den trend som tydligt har kristalliserats fram under de senaste fem åren

Historiskt sett har sjukvården haft en stark koppling till den militära beredskapen, med närhet till militära knutpunkter och beredskapslager. Detta har varit en av de främsta anledningarna till att det funnits fyra vårdutbudspunkter i Skaraborg.

Med tiden har dessa dock minskat i storlek, dränerats på personalresurser och till slut stängts ner. Välfungerande avdelningar och mottagningar har av någon anledning skalats ner och flyttats till andra orter, koncentrerade till en enda stad. Ekonomiska argument har lyfts fram – och givetvis kan man inte helt bortse från dem. Men en viktig fråga att ställa sig är: har det verkligen varit så illa ställt med ekonomin?

Det finns en mer logisk förklaring, en som kan vara svår att inse och erkänna. Sverige har under lång tid haft en stabil utveckling, en blomstrande ekonomi och en tillvaro präglad av fred. Internationella konflikter har visserligen pågått runt oss, men vi har inte varit direkt involverade. Därav har våra politiker under flera decennier monterat ner både sjukvården och krisberedskapen.

Men tiderna har förändrats.

Hela Europa är nu påverkat av en pågående konflikt – och Sverige och dess regioner måste tänka om.

Det är inte längre läge att hoppas på att saker och ting löser sig med tiden. Vi måste agera nu. Det handlar om att rusta upp vår beredskap i förebyggande syfte och skapa ett tätare samarbete med det militära. Det är ingen slump att Sveriges riksdag nu ser över regionernas ansvar för sjukvården. Troligtvis beror det på att vi inte längre besitter den krisberedskap vi en gång hade.

Att återuppbygga en hållbar och realistisk beredskapsnivå är en långsam process som kan ta decennier. En uppmärksam läsare ställer sig genast frågan:

Borde inte regionerna gå regeringen till mötes och själva ta initiativ till att rusta upp inför en eventuell kris?

Den läsaren har alldeles rätt.

Det bekymmersamma är att den politiska ledningen i regionen tycks vara mer intresserad av att bli omvalda än att ta ansvar. De lockar invånarna med fina tidningsrubriker och meningslösa, kostsamma investeringar som snarare skadar vården än stärker den.

Nya Sjukvårdspartiet oroar sig främst för sjukvårdens nuvarande tillstånd och den extrema skörhet som har blivit uppenbar under de senaste åren. Skaraborgs sjukhus klarar knappt av att hantera akutsjukvården i fredstid – hur ska vi då klara av sjukvården i en kris?

Publicerat

Skaraborgs Allehanda, SLA 250401

Debatt

Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland

VI KAN VÅRD PÅ RIKTIGT

Tue, 03 Jun 2025 19:03:48 GMT

Efter att ha tagit del av partiernas budgetförslag i VGR konstaterar vi från Sjukvårdspartiet att det mesta låter bra – på pappret.

Men fina ord räddar inte en sjukvård i kris. Det behövs faktiskt handlingskraft, en tydlig förankring i verkligheten och ett enda fokus:

Att patienterna får vård i tid, av personal som orkar och vill stanna kvar.

Vårdpersonal vittnar om en vardag där resurserna inte räcker till, där patienter får vänta orimligt länge och där arbetsmiljön försämras år för år.

Sjukvårdspartiet är det enda parti som konsekvent sätter vården först. Våra förslag bygger på vad vården faktiskt behöver – inte på vad som passar partipolitiska agendor.

Vi måste värna om den viktigaste resursen sjukvården har, vårdpersonalen. Då behövs det fler vårdplatser och en bättre arbetsmiljö, en trygg och säker miljö både för personal och patienter. Vi står för en human vård – där alla har rätt till tolk, ett respektfullt bemötande och jämlik tillgång till vård. Sjukvården ska ha en effektiv styrning – där resurserna går till vården, inte till meningslösa nämnder, fler politiker eller konsulter.

Sjukvårdspartiet behövs - nu mer än någonsin.

VILL HA EN BRA BALANS INOM AKUTSJUKVÅRDEN

Thu, 13 Feb 2025 16:08:48 GMT

VÅRD. Vi är besvikna på Centerpartiets aktiva stöd för centralisering av akutvård. Centerpartiet i Västra Götaland genom regionrådet Cecilia Andersson (C) och regionpolitikern Frida Nilsson (C) skriver i en artikel i TTELA 2025-01-28 varför Centerpartiet i Västra Götaland röstat för att centralisera akutvården i Skaraborg. ”Vi förstår besvikelse kring förändringarna i akutsjukvården i Lidköping. Beslutet att flytta akutmottagningen från Lidköping till Skövde, fattat av en bred majoritet, var tufft men nödvändigt för att säkerställa bästa möjliga vård vid akuta tillstånd.”

”Centerpartiet står för ett alternativ till övriga partiers ständiga arbete för mer byråkrati, detaljstyrning och centralisering.” fastslås i partiets nationella program. Men Centerpartiet i Västra Götaland går på tvärs mot vad partiet i ord skall stå för när Centerpartiet röstade för den styrande Röd-Gröna-Ledningens förslag att centralisera akutsjukvården i Västra Götaland.

Centerpartiets aktiva stöd för centraliseringen av akutvården i Skaraborg har slagit sönder och splittrat väl fungerande verksamhet med låg personalomsättning och skapat en centraliserad akutvård med kronisk överbelastning och kompetenstapp av personal. Nya toppmoderna lokaler räddar inte liv, det gör personal med erfarenhet.

Det är faktafel att det var nödvändigt att lägga ner akutsjukvården i Lidköping för att säkerställa bästa möjliga vård vid akuta tillstånd. Enligt Dagens Medicins ranking av ”Bästa sjukhuset” toppar mellanstora sjukhus som ger en bra balans mellan storlek och specialisering för att kunna erbjuda effektiv och högkvalitativ akutsjukvård. Som ”Bästa sjukhuset” bland medelstora sjukhus rankas Värnamo sjukhus som har ett befolkningsunderlag som Lidköpings Sjukhus med ca 100 000 invånare.

Vad som skiljer politiskt mellan Region Jönköpings län och Västra Götalandsregionen är att Sjukvårdspartiet Vårddemokraterna haft inflytande på besluten i Jönköpings län med sitt politiska löfte om tre akutsjukhus även i framtiden. I valet 2022 fick Vårddemokraterna förnyat förtroende och är nu med i styrande samverkan.

Om Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland får tillräckligt med röster och mandat i valet 2026 skall vi verka för att bibehålla och återstarta mellanstora sjukhus för en decentraliserad och hållbar akutvård som balanserar sammanhållning, patientsäkerhet och attraktivitet för personal.

Publicerat

Skaraborgs Allehanda, SLA

Debatt

Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland

Leif Eriksson & Lisa Bertilsson

ÄR CENTERPARTIET SOM ALLA ANDRA PARTIER FÖR CENTRALISERING?

Fri, 17 Jan 2025 16:05:12 GMT

Vi kan bara konstatera att det är skillnad på vad man säger och vad man gör vilket bevisas av Centerpartiets aktuella uppslutning för en centralisering av sjukvården i Skaraborg, menar debattörer.

I en debattartikel i GP (2025-01-07) skriver en grupp ledande politiker från Centerpartiet. ”Årtionden av centralisering och byråkratisering har slagit särskilt hårt emot våra landsbygder. Sverige har ofta valt storskalighet framför småskalighet. Det är ingen hemlighet att viljan att centralisera är utbredd bland svenska partier, med Centerpartiet som ett av få undantag.”

Men är Centerpartiet ett undantag? Vi kan bara konstatera att det är skillnad på vad man säger och vad man gör vilket bevisas av Centerpartiets aktuella uppslutning för en centralisering av sjukvården i Skaraborg. Protesterna mot planerna att centralisera vården blev massiva. Under lördagen den 9 september 2023 demonstrerade över 12 000 personer till stöd för sjukhuset i Lidköping. Folkets demokratiska viljeyttring mot centraliseringen var knappast något som Centerpartiet brydde sig om. Centerpartiet höll fast vid sin politik för centralisering.

Frida Nilsson (C), vice ordförande i styrelsen för Skaraborgs Sjukhus, röstade för en centralisering till Skövde Sjukhus. I ett öppet brev från Frida Nilsson (NLT 2023-09-27) motiverar hon sitt beslut med ”Tidigare i år presenterade sjukhusledningen ett förslag om strukturella förändringar för oss i styrelsen. En del av förslaget var att flytta akuten från Lidköping till Skövde utan någon form av förstärkning. Att centralisera akutmottagningar har varit föremål för diskussion sedan 2017 när alla partier i VGR ställde sig bakom strategin för omställning av hälso- och sjukvården.”

Detta är ett exempel på hur falskt påståendet är att viljan att centralisera är utbrett bland svenska partier med Centerpartiet som ett av få undantag. Är inte beslutet om centralisering av sjukvården i Skaraborg ett exempel på att Centerpartiet väljer storskalighet och centralisering.

En annan debattartikel i DN (2025-01-09) med rubriken ”Vård och omsorg måste fungera redan före krisen.” pekar Socialstyrelsens Björn Eriksson på den platsbrist som råder i sjukvården i landet. ”Överbelastade akutmottagningar och rop som ingen hör eller hinner bry sig om i sjukhuskorridorer är inget som vi kan acceptera”. ”Sverige behöver 2 000 fler vårdplatser och att det krävs strategiska förändringar.”

Som en förlängning av de 12 000 tågande medborgarna till stöd för att behålla sjukhuset i Lidköping är gemenskapen Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland. Om vi får tillräckligt med röster och mandat i valet 2026 skall vi i styrelserummen kritiskt granska förslag till beslut och dessutom avslöja det outsagda som kan äventyra den nära vården med centralisering och storskalighet i Västra Götalandsregionen. Vi vill direkt kroka arm med Centerpartiets sagda vilja att decentralisera och återstarta akutvården med flera vårdplatser på de regionala sjukhusen för att strategiskt sprida vårdkapaciteten över hela Västra Götaland.

Publicerat

Trollhättans Tidning, TTELA

Debatt

Lisa Bertilsson & Leif Eriksson

Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland

DEN FÖRÖDANDE TRION FÖR VÅRDEN I SKARABORG

Fri, 16 Aug 2024 13:15:20 GMT

"Ekonomi i obalans” har varit orsaken och ursäkten för Skaraborgs Sjukhus att driva vården ner i botten.

Utan minsta respekt för vårdpersonal och den medicinska professionens kompetens, har styrelsen för Skaraborgs Sjukhus beslutat om stora förändringar; och nu ser vi resultaten av denna bristfälliga strategi.

Anmälan till Arbetsmiljöverket, pågående personalflykt och ständiga överbeläggningar på vårdavdelningar är bara början av kaoset på Skaraborgs Sjukhus. Det är skattebetalarna, befolkningen och väljarna som får betala det höga priset.

Anna-Karin Skatt har goda erfarenheter av nedläggning av välfungerande verksamheter. Låt oss komma ihåg äldreboendet Lindängen i Ekedalen i Tidaholm. Under denna tid var Anna-Karin Skatt styrelseordförande i Tidaholms kommun och stod bakom nedläggningen, trots att 83% av tillfrågade i folkomröstningen var emot nedläggningen. Lyckligtvis öppnades Lindängen igen och Anna-Karin Skatt avgick kort därefter från sin post.

Kommer vi vara vittnen till ytterligare demoleringar av Skaraborgs sjukhus verksamheter? I Tidaholm fick de äldre lida, den här gången handlar det om invånarna i hela Skaraborg.

Som uppdragstagare på så hög nivå kan man inte ta sig lyxen att skylla ifrån sig när det går fel. Det har uppenbarligen gått fel sedan den nya styrelsen för Skaraborgs sjukhus tillträdde. Med en specifik trio i sin spets, är sjukhusstyrelsen- och ledningen ytterst ansvariga för demoleringen av sjukvården i vår del av regionen vilka de andra två i denna trio är, låter vi er läsare klura ut.

Vårdens grundstomme är vårdpersonalen med sin kompetens! För ett sjukhus i denna storlek är det livsavgörande att värna om kompetensen, personalen i sin verksamhet, i annat fall fallerar hela strukturen som ett korthus.

Skaraborgs sjukhus har i stället valt att behandla sin största tillgång med respektlöshet, ignorans och man törs även säga vårdslöshet.

En stor eloge till personalen på SkaS som står ut med denna katastrofala arbetsmiljö och otacksamma politiskt styre.

Publicerat

Mariestads Tidningen

Insändare

Sjukvårdspartiet Västra Götaland

TRAFIKERA KINNEKULLEBANAN MED BATTERIDRIVNA TÅG

Wed, 07 Aug 2024 15:59:11 GMT

Det nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland har börjat med att formulera programområden inför regionvalet 2026.

En av våra nyckelfrågor är att utveckla Kinnekullebanan. Detta är vårt program för det regionala resandet med tåg:

Inom Västra Götaland finns fem järnvägar som är av stor betydelse för det regionala resandet. Det är Kinnekullebanan, Norra Bohusbanan, Södra Bohusbanan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan. Det är viktigt att påskynda planerade upprustningar som finns i nationella och regionala planer. Särskilt viktigt är att lyfta tillbaka investeringar på Kinnekullebanan som tidigare funnits med i Trafikverkets nationella plan.

Ute i Europa pågar en satsning på miljövänligare alternativ för banor som saknar elektrifierad järnväg. I Tyskland trafikerar den franska tågtillverkaren Alstrom med batteridrivna tåg. Tåget har tre vagnar med 150 platser, har en räckvidd på 12 mil och en topphastighet på 160 km/ timma. Batteritåget kör regionala sträckor i södra Tyskland. Tyskland satsar stort på att hitta alternativ till sina dieseltåg.

Sjukvårdspartiet Västra Götaland skall verka för att Regionen satsar ytterligare på den regionala tågtrafiken och upphandlar batteridrivna tåg for trafik på sträckor som saknar elektrifierad järnvägsnät samt att börja med att trafikera Kinnekullebanan med batteridrivna tåg.

Nu är det en aktuell diskussion om Kinnekullebanan. Nu är löftet: "Så länge vi Socialdemokrater och Rödgrön ledning styr så kommer vi att fortsätta satsa på Kinnekullebanan. Det är ett löfte."

Nya Sjukvårdspartiet skulle inte behövas om Rödgrön ledning hade lyssnat på medborgare och vårdpersonal. Först gav den Rödgröna ledningen ett löfte om att behålla Akutsjukhuset i Lidköping men som senare förbyttes till årtiondets största svek. Nya Sjukvårdspartiet är därför en förlängning av demonstrationståget med

över tiotusen invånare.

Vi vill få så många röster i regionvalet 2026 att vi med vår kunskap kan komma in på politikens insida för att vägleda de andra partiernas ledamöter att fatta beslut som är vardagsnära för alla invånare och inte minst återstarta akutsjukhuset i Lidköping.

Vi kan redan nu utmana den Rödgröna ledningen till att hålla sitt löfte att satsa på Kinnekullebanan. Här skall vi också verka för att Kinnekullebanan trafikeras med batteridrivna tåg som är en attraktiv lösning för att minska miljöpåverkan och öka flexibiliteten.

Publicerat

Mariestads Tidningen

Insändare

Sjukvårdspartiet / Leif Eriksson & Lisa Bertilsson

VAD HAR MAN ÅSTADKOMMIT MED BESPARNINGARNA

Mon, 29 Jul 2024 09:10:51 GMT

Det senaste året har Skaraborgs invånare fått uppleva drastiska förändringar inom vården. Politiken har, efter många tumultartade officiella och inofficiella diskussioner, icke sanningsenliga uttalande i media och falsarier, valt att enbart lyssna på sina tjänstemän och fattade beslut som låg i led att centralisera specialiserad vård till vissa utvalda utbudspunkter.

Det mest överhängande argumentet är naturligtvis besparingar vilket ligger i fokus i det rådande ekonomiska läget. Vid en första anblick kan man konstatera att ekonomin går åt rätt håll men vid en närmare granskning ser det mer ut som kortsiktiga besparingar och till viken nytta? Vad har man egentligen åstadkommit?

Redan under våren har vi sett en personalflykt, inte minst från akutmottagningen på Skaraborgs sjukhus där ett tjugotal erfarna sjuksköterskor och undersköterskor valt att säga upp sig. Nya, fräscha lokaler är inte tillräckligt för att få personal att stanna och inte heller för att rekrytera nya medarbetare. Det som enskilt garanterar en god personaltillgång är uteslutande – en god arbetsmiljö. Vi kan med säkerhet konstatera att arbetsmiljön på Skaraborgs sjukhus den senaste tiden visat på stora brister vilket även påverkar patientsäkerheten.

Omvärldsförändringarna som berör Skaraborg såsom nya stora gröna industrietableringar och försvarets utbyggnad till NATO-krav kommer att öka befolkningsunderlaget till akutvård. Dessutom kommer en spridning av lokalisering av akutsjukhus vara nödvändig för en säker och robust struktur i Skaraborg. Kapaciteten och spridningen av tillgången till akutsjukvård behöver ökas. Stängningen av Lidköpings akutsjukhus, som var väl fungerande och med erkänt god arbetsmiljö, var inget annat än huvudlöst. Vi i Sjukvårdspartiet vill efter valet 2026, med vår kunskap, vara med och styra och vägleda de andra partiernas ledamöter i besluten som är vardagsnära för alla invånare i Skaraborg och inte minst återstarta akutsjukhuset i Lidköping.

Stort budgetunderskott, har som tidigare nämnts, varit det enda argumentet för den strategi som anammats av Skaraborgs sjukhusledning. Det kommer också vara den enskilt avgörande faktorn till att sjukhuset faller som ett korthus tillsammans med det lilla förtroendet som finns kvar för denna vårdgivare. Man stängde helt enkelt fel sjukhus!

Publicerat

Nya Lidköpings Tidningen

Insändare

Sjukvårdspartiet Västra Götaland

HUR HAR VÅRDEN FÖRBÄTTRATS?

Fri, 24 May 2024 13:20:02 GMT

Måste börja med att för en gång skull tacka Anna-Karin Skatt. Nu var det ett ärligt försök till förklaring varför du och dina kamrater i styrelsen för Skaraborg sjukhus stängt akuten i Lidköping med allt vad det inneburit. Du skyller inte på det ekonomiska läget som ni tidigare försökt få oss att tro på. Det finns nog ingen som heller trott på det. Ekonomin i styrelsen är ju i dagsläget sämre än någonsin. Däremot har personal på sjukhuset i Lidköping och Lidköpingsbor sedan länge förstått att det funnits en dold agenda som handlat om att ta bort akut och IVA med mera i Lidköping. Den har ju även bekräftats från tex Skas Chefsläkare Christer Printz via intervju i NLT.

Oavsett vad tjänstemannasidan vill så har du och dina styrelsekamrater som folkvalda politiker även ett befolkningsperspektiv som ni tydligen helt missat.

I underlaget för beslutet om utbyggnad av akuten i Skövde angavs det tydligen att utbyggnad i Skövde var för att det var ett behov av modernisering. Skas styrelse fick då löfte att den ej skulle ersätta Lidköping.

När det gäller långsiktighet så kan det även nämnas att under förra mandatperioden då Skas och regionen hade ett annat styre så beslutade politiska ledningen i Skas styrelse om ett förbud för tjänstemännen att lägga fram förslag på utbudsförändringar. Arbetet med ekonomi i balans skulle i stället fokusera på verksamhetsutveckling och långsiktig produktivitetsökning.

Direkt efter att S, V och MP vunnit makten i Regionen så revs det förbudet upp. Det är bara att läsa offentliga styrelseprotokoll i Skas från 2022-12-01 så ser man vem och hur man röstade.

Gällande långsiktighet så kan även nämnas att under förra mandatperioden beslutade Regionstyrelsen 2021-04-20 i ett strategidokument att Skaraborgs sjukhus i Lidköping skulle ha både medicin och kirurgakut.

Slutligen tänker jag att det är konstigt att du hänvisar till en långsiktig strategi när du och Regionstyrelsens ordförande inledningsvis garanterar, NEJ akuten i Lidköping skall ej stängas.

På vilket sätt har sjukvården i Lidköping blivit bättre tack vare ditt och sjukhusstyrelsens beslut? Ni hade kunnat besluta annat om akuten i Lidköping men gick helt på tjänstemannaförslaget och det är ni politiskt ansvariga för.

Publicerat

Nya Lidköpings Tidningen

Insändare

Lisa Bertilsson