Det är intressant att se hur sjukvårdens utformning har förändrats genom tiderna, särskilt den trend som tydligt har kristalliserats fram under de senaste fem åren
Historiskt sett har sjukvården haft en stark koppling till den militära beredskapen, med närhet till militära knutpunkter och beredskapslager. Detta har varit en av de främsta anledningarna till att det funnits fyra vårdutbudspunkter i Skaraborg.
Med tiden har dessa dock minskat i storlek, dränerats på personalresurser och till slut stängts ner. Välfungerande avdelningar och mottagningar har av någon anledning skalats ner och flyttats till andra orter, koncentrerade till en enda stad. Ekonomiska argument har lyfts fram – och givetvis kan man inte helt bortse från dem. Men en viktig fråga att ställa sig är: har det verkligen varit så illa ställt med ekonomin?
Det finns en mer logisk förklaring, en som kan vara svår att inse och erkänna. Sverige har under lång tid haft en stabil utveckling, en blomstrande ekonomi och en tillvaro präglad av fred. Internationella konflikter har visserligen pågått runt oss, men vi har inte varit direkt involverade. Därav har våra politiker under flera decennier monterat ner både sjukvården och krisberedskapen.
Men tiderna har förändrats.
Hela Europa är nu påverkat av en pågående konflikt – och Sverige och dess regioner måste tänka om.
Det är inte längre läge att hoppas på att saker och ting löser sig med tiden. Vi måste agera nu. Det handlar om att rusta upp vår beredskap i förebyggande syfte och skapa ett tätare samarbete med det militära. Det är ingen slump att Sveriges riksdag nu ser över regionernas ansvar för sjukvården. Troligtvis beror det på att vi inte längre besitter den krisberedskap vi en gång hade.
Att återuppbygga en hållbar och realistisk beredskapsnivå är en långsam process som kan ta decennier. En uppmärksam läsare ställer sig genast frågan:
Borde inte regionerna gå regeringen till mötes och själva ta initiativ till att rusta upp inför en eventuell kris?
Den läsaren har alldeles rätt.
Det bekymmersamma är att den politiska ledningen i regionen tycks vara mer intresserad av att bli omvalda än att ta ansvar. De lockar invånarna med fina tidningsrubriker och meningslösa, kostsamma investeringar som snarare skadar vården än stärker den.
Nya Sjukvårdspartiet oroar sig främst för sjukvårdens nuvarande tillstånd och den extrema skörhet som har blivit uppenbar under de senaste åren. Skaraborgs sjukhus klarar knappt av att hantera akutsjukvården i fredstid – hur ska vi då klara av sjukvården i en kris?
Publicerat
Skaraborgs Allehanda, SLA 250401
Debatt
Nya Sjukvårdspartiet Västra Götaland
DELA NYHETEN
